Kulturminnesvård av gamla hus
År: 1960
Vad händer i Malmö?
Antalet Malmöbor passerar 200.000. År 1960 bor det 229.388 personer i Malmö och det blir fler 1967 när invånarna i Oxie, Glostorp och Lockarp blir Malmöbor.
Industristaden har nått sin kulmen och Malmös industriella profil med inriktning mot konsumtionsvaror har gjort den sårbar för konkurrens från låglöneländer. Det märks först på textil- och beklädnadsindustrin där nedläggningarna börjar redan i slutet av femtiotalet och fortsätter under detta årtionde.
Lärarhögskolan startar 1960 i lokaler vid Munkhättegatan.
På åkrarna i Malmös sydöstra utkant fylls ett område motsvarande hela Gamla staden med nya, moderna flerfamiljshus. För många Malmöfamiljer är det som att flytta till paradiset. Från utedass, kallvatten och trångboddhet flyttar man till vattentoalett, badkar och varmvatten, samt ljus och luft. Kritik kommer dock tidigt mot storskaligheten, utemiljön och den snabba utbyggnadstakten med åtföljande vantrivsel, anonymitet och sociala problem.
Rivningarna präglar Malmö under decenniet. Vid skapandet av Caroli City, som påbörjas 1967, utplånas ett medeltida stadsmönster till förmån för monolitiska byggnader. Kvar av den ursprungliga bebyggelsen blir bara Thottska huset från 1500-talet och Diedenska huset från 1600-talet.
Ska äldre bebyggelse, en del av vårt kulturarv, bevaras eller ska det rivas för att ge plats för en ny, modernare bebyggelse? Periodvis dominerar uppfattningen att det är viktigare att bygga nytt, och många äldre hus, från medeltiden och framåt, rivs för att ge plats åt det nya. Kulturminnesvård och bevarande har ibland svårt att hävda sig, inte bara i Malmö, utan i hela landet.
Vad gör Malmö Förskönings- och Planteringsförening?
Stadgeändringen 1961 skapar större förutsättningar än tidigare för Föreningen att utöva kulturminnesvårdande verksamhet. Det utökade ändamålet tas på största allvar av Föreningen och åren framöver lämnas bidrag till betydande kulturbevarande insatser i staden. Nedan kommer några exempel.
1962 lämnar Föreningen bidrag till restaurerandet av det så kallade Ekströmska huset från 1700-talet. Byggnaden ligger i hörnet av Larochegatan och Lilla Torg.
1964 köper Föreningen in och renovera fastigheten nr 8 i kvarteret 53 Stjärnan, det så kallade Wésenska huset. Byggnaden ställs iordning och blir en del av bevarandet av Lilla Torg.
1966 lämnar Föreningen bidrag till restaureringen av Klockaregården i Södra Sallerup.
1969 lämnar Föreningen bidrag till restaureringen av den så kallade Diedenska gården vid Östergatan.
Från 1967 och framåt restaureras och bevaras det Dringenbergska Liberiet, som ägs av S:t Petri församling, med bidrag från Föreningen. Liberiet, biblioteket, utgörs av religiös litteratur från främst 1500-talet.
Konstnären Carl Friesendahls skulptur Vildsvinet köps in och placeras vid huvudentrén till Stadsbiblioteket 1960.
Samma år inköps konstnären Carl Eldhs skulptur Ung flicka och placeras i Rådhusets vigselrum.
En av sin tids mest berömda konstnärer, Alexander Roslin, föddes i Malmö den 15 juli 1718. Föreningen bidrar till att självporträttet av Alexander Roslin, målat 1790, kan förvärvas av Malmö Konstmuseum.
Skulpturen Indian med kanot, eller Spirit of Transportation som är verkets ursprungliga titel, av Carl Milles köps in som gåva till Malmö Roddklubb 1962. Verket blir stulet under 2008 och är borta sedan dess.
Fontänen på Fridhemstorget blir komplett 1963 när skulptören Thure Thörns verk Passionsblomma invigs den 28 maj 1963.
Skulpturen Livsglädje av skulptören Nils Möllerberg i vit carraramarmor doneras till Rådhuset.
I september 1968 överlämnar Föreningen skulpturen Accumulage till dåvarande Malmö sjukhem på Östra Farmvägen 1. Verket placeras i ett kar med vattenspegel och är utfört av skulptören Arne Jones.
Läs mer om Föreningens verksamhet i jubileumsboken Malmö Förskönings- och Planteringsförening 140 år, 1881-2021.
