Beijers park och första konstverken

År: 1910

Vad händer i Malmö?

Staden har 88.150 invånare och 326 fabriker med 10.323 arbetare år 1910. Hela Västra Skrävlinge kommun, med Bulltofta och Västra Kattarps byar, införlivas 1911 i Malmö stad, följt av Limhamn 1915.

År 1911 väljs Anna Stenberg som första kvinna in i stadsfullmäktige men hon har inte själv rösträtt.

Året därpå får Malmöborna sin första biograf – Victoriateatern – på Södra Förstadsgatan. Baltiska utställningen med avdelningar för konst, industri och hantverk genomförs 1914. Deltagande länder är Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland. Utställningsområdet blir senare Pildammsparken.

Efter en ekonomisk uppgång under de första krigsåren vänder det mot nedgång genom att byggandet avstannar och råvarubrist drabbar den viktiga textil- och beklädnadsindustrin. På grund av kriget är försörjningssituationen svår och 1918 serverar Malmö stads centralkök 7.000 portioner mat per dag till ett pris av 50 öre portionen.

Den stora politiska frågan i Sverige är en allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Den 18 december debatteras den utökade rösträtten i riksdagen. På Stortorget i Malmö demonstrerar 25.000 människor. År 1919 hålls det första kommunalvalet i Malmö med allmän rösträtt för både kvinnor och män.

Vad gör Malmö Förskönings- och Planteringsförening?

Föreningen vill också skapa en stor skogsplantering i öster. Bröderna Lorens och Gottfried Beijer hade under några år skapat en plantering som låg intill deras egen gårdejord i Kirseberg. Den var dock inhägnad och inte öppen för allmänheten. När Gottfried Beijer dör, går arrendet tillbaka till staden.

Efter lite turer fram och tillbaka blir Föreningen 1910 av staden erbjuden att välja ut hur mycket och vad man vill förvandla till en skogsplantering i öster. Föreningen bestämmer sig då för ett område på drygt 7 hektar i anslutning till den så kallade Beijerska planteringen. Det är en yta nästan 4 gånger större än den befintliga planteringen. Arrendet är kostnadsfritt, men Föreningen får ersätta en bonde med 75 kronor för utlagd gödsel.

Från 1917 är parken tillgänglig för allmänheten. Den stora gräsytan i mitten är dock upplöjd under åren 1917–1919 för potatisodling under nödåren. När tillgången på livsmedel åter börjar bli god besås den med gräs igen 1920 och parken överlåts till staden.

Föreningen planterar träd och buskar vid Östra småbarnsskolan på Östra Förstadsgatan 26 och Södra barnkrubban på Plantgatan 4.

Föreningens första bidrag till konstnärlig utsmyckning i staden är skulpturen Anna-Lisa av konstnären Anders ”Artist” Olson. Den står numera i platangången vid Stadsbiblioteket.

Konsul Eugen Wingård köpte in skulpturen Lekande barn på Baltiska utställningen, av konstnären Anders Jönsson, som en donation till Föreningen. Sedan 1915 står skulpturen på Gustav Adolfs torg.

Redan i slutet på 1800-talet började arbetet med att uppmärksamma Malmö hamns skapare – Frans Suell med en skulptur. Föreningen samlade in medel och gav uppdraget åt skulptör Edvard Trulsson. Den 17 juni 1915 överlämnar Föreningen under festliga former statyn över Frans Suell på Norra Vallgatan till Malmö stad.

Sedan husarerna flyttat från Drottningtorget till sina nya kaserner finns önskemål om att försköna Drottningtorget. Arkitekten Alfred Arwidius ritar ett fontänkar i porfyrit som han donerar till Föreningen. År 1916 görs Drottningtorget om och fontänkaret sätts upp med en mycket liten fontänstråle. Det renoveras under 2000 och får en betydligt större fontäninstallation.

År 1916 bidrar Föreningen till att en byst över framlidne Anders Casper Holm, Kungsparkens skapare, reses i Kungsparken. Bysten är skapad av konstnären Sven Andersson. Anders Casper Holm var också en av stiftarna till Föreningen och satt i styrelsen i många år.

Läs mer om Föreningens verksamhet i jubileumsboken Malmö Förskönings- och Planteringsförening 140 år, 1881-2021.

Bilder: Linus Morales, Merja Diaz, Okänd fotograf/Malmö museer