Kulturminnesvård och nya konstverk
År: 1990
Vad händer i Malmö?
År 1990 uppgår stadens befolkning till 233.877 personer. Av invånarna är 10 procent invandrare, främst från dåvarande Jugoslavien samt Danmark och Polen.
En ogynnsam ålders- och befolkningsstruktur gör stadens ekonomi hårt ansträngd. Malmös ekonomi räddas av det kommunala skatteutjämningssystem som införs 1996.
Under 1990-talets första hälft försvinner 27.000 arbetstillfällen. Sista skiftet på Strumpfabriken stämplar ut. Mazetti läggs ner och en lång tradition av bryggerinäring försvinner när Pripps lägger ned tillverkningen. 1994 är all verksamhet i Kalkbrottet över.
Under 1996 skapas stadsdelar med ansvar för stora delar av den service som riktar sig direkt till medborgarna, som grundskola, barnomsorg, äldreomsorg med mera.
Omfattande arkeologiska undersökningarna utförs inom kvarteret S:t Jörgen, när det så kallade Buttericks-huset rivs. Lämningarna efter ett kapell och en stor kyrkogård från 1300-talet dokumenteras under arbetet.
Regeringen beslutar 1996 att förlägga en högskola till Malmö. I augusti 1998 invigs Malmö högskola som från början har drygt 5.000 studenter. Istället för varvsarbetare är det nu studenter som cyklar från Kockums gamla område.
År 1997 bildas Skåne län och 1999 Region Skåne. Malmö, som tidigare inte tillhört landstinget, ansluts nu till Region Skåne. Det innebär att sjukvården med sina 7.000 anställda inte längre ingår i stadens organisation.
Vad gör Malmö Förskönings- och Planteringsförening?
SS Schebo byggdes på Kockumsvarv 1878 och gick sedan i trafik på sjön Närdingen i norra Uppland. Hon var en bogserbåt och drog pråmar lastade med malm och tackjärn. Den kommer till Teknikens och Sjöfartens hus 1991 genom bidrag från bland annat Föreningen. Idag är fartyget uppställt under tak utanför Malmö Museers magasin i hamnen.
I samband med den stora restaureringen av Hipp 1993-1994 återställs flera av de borttagna dekorationselementen. Lejonhuvudet och hästhuvudet ovan den hästskoformade portalen mot Kalendegatan och clownerna ovan ingången till scenrummet i passagen gjuts nya och monteras på sina ursprungliga platser med bidrag från Föreningen, liksom till återställandet av invändiga dekorationsmålningar i restaurangen och spegelsalen. Föreningen skänker också ett hästhuvud av konstnären Gustav Kraitz. Det är tyvärr numera förkommet.
Föreningens stora engagemang för att återställa Katrinetorp till sin forna glans börjar 1997. Det börjar med framtagning, restaurering och konservering av dekorationsmålningarna i huvudbyggnaden vilket pågår mellan 1997 till 2011.
Föreningen bidrar till att flera högklassiga instrument kan köpas in till Malmö SymfoniOrkester. 1990 inköps en violin av Antonio Stradivarius, utförd år 1703 i Cremona. 1992 inköps en högkvalitativ violoncell utförd av mästaren Franceso Ruggieri i Cremona 1667. 1994 inköps ett fint exemplar av en viola gjord 1895 i Milano av Leandro Bisiachi. 1996 inköps en komplett samling Burma-gongar.
På Malmö Opera bidrar Föreningen till renovering av glasarmaturerna i Stora foajén och Övre foajen. Armaturerna ritades av arkitekten David Helldén när huset byggdes och de utarbetades sedan vid Orrefors glasbruk av glaskonstnärerna Fritz Kurz och Edward Hald.
Ridån till Stora salongen monterades ner i samband med föreställningen av Röde Orm 1978. Sedan blev den liggande i ett förråd och blev mögelskadad. Den ursprungliga ridån skapades av konstnären Viktor ”Vicke” Lindstrand och utfördes av Elsa Gullberg. Utifrån originalskisserna till ridån återskapas den 1999. Den tillverkas av Ljungbergs textiltryckeri i Floda, och materialet är en väv av flambeständig Trevira.
Föreningen köper in och donerar Carl-Fredrik Reuterswärds skulptur Non Violence 1992. Revolvern med sin knutna pipa har blivit en stark symbol för fred. Skulpturen står först vid Skeppsbron, men flyttas på grund av bygget av Citytunneln. Den återinvigs 2012 på Bagers plats.
Raoul Wallenbergs park skapas i början av 1990-talet och skulptören Staffan Nihlén får i uppdrag att gestalta entrén till parken. År 1994 invigs Pienza, utförd i rosenskimrande portugisisk marmor.
Sveriges allra första filmvisning ägde rum 1896 i Pilstorpsparken i Malmö. Föreningen donerar skulpturen Filmen 100 år av skulptören Christer Bording. Skulpturen är huggen i ett massivt stygge svart diabas i form av en celluloidremsa.
Föreningen köper in och donerar två grovhuggna monoliter i granit som ställs ut på Malmö Konsthall av den norske konstnären Bård Breivik. Verket placeras utanför Stadsbiblioteket och döps till Sune stenar, efter dåvarande Konsthallschefen Sune Nordgren och med en blinkning till Ale stenar i Kåseberga.
I samband med att Gustav Adolfs torg omdanas i slutet av 1990-talet utlyses en tävling om konstnärlig gestaltning för torget. Tävlingen vinns av professor och konstnären Sivert Lindblom med Fem fontäner och ett klot.
Läs mer om Föreningens verksamhet i jubileumsboken Malmö Förskönings- och Planteringsförening 140 år, 1881-2021.
Bilder: Linus Morales