Koloniträdgårdarna kommer till Malmö

År: 1890

Vad händer i Malmö?

Malmö har 48.504 invånare år 1890. Stadens 70 fabriker sysselsätter 3.725 personer medan hantverket har 2.570 utövare. Fabrikerna är fortfarande koncentrerade till staden innanför kanalerna. Bebyggelsen utanför tullarna består främst av arbetarbostäder samt några enstaka företag som Kockums mekaniska verkstad vid nuvarande Davidshall och chokladfabriken Mazetti vid Bergsgatan.

Välutbildad arbetskraft är en förutsättning för den fortsatta industriella utvecklingen och Tekniska elementarskolan (nuvarande Pauliskolan) får nya lokaler vid Föreningsgatan år 1896.

Vid Skolgatan uppförs 1893 landets första Folkets hus som är särskilt byggt för ändamålet.

Nöjespalatset Hippodromen står färdigt 1899. Här kan man se cirkus och som en av de stora finesserna kan cirkusgolvet förvandlas till en bassäng för sjölejon och andra attraktioner.

På 1890-talet lokaliseras det nya sjukhuset till stadens dåvarande utkant och 1894 inviger man de första byggnaderna.

På Stortorget reses en minnesstoden över Karl X Gustav. John Börjessons ryttarstaty invigs 1896 med saluter, militärmusik, studentsång, psalmer och tal.

 

Vad gör Malmö Planteringsförening?

Föreningen fortsätter plantera träd i staden, bland annat vid Turbinen, Pildammsvägen, Nordiska industri- och slöjdutställningen, Strandpaviljongen, vägen till nya Allmänna sjukhuset, Monbijouskolan, Renhållningsverket, Regementsgatan. Föreningen skapar också Garnisonsplanteringen i Kirseberg och planterar träd på Kirsebergstorg.

Efter dansk förebild arrenderar Föreningen under 1894 mark vid Pildammarna och anlägger ett koloniområde. Den 1 april 1895 kan de första malmöfamiljerna bli kolonister. 68 koloniträdgårdar står och väntar på sin familj vid Pildammarna. Årshyran är 10 kronor.

Koloniverksamheten blir oerhört populär och Föreningen arrenderar mer mark. Till slut driver Föreningen fyra koloniområden: Pildammskolonin, Johanneskolonin, Lundavägen och Zenith. Sammanlagt arrenderar Föreningen drygt 10 hektar för sina koloniträdgårdar.

När första världskriget bryter ut 1914 blir det kärvare tider och inga fler utvidgningar görs. Däremot är förstås koloniträdgårdarna en viktig möjlighet för kolonisterna att kunna försörja sig och sin familj. Genom rationell och intensiv odling av grönsaker får kolonisterna ett gott tillskott till sin hushållning.

År 1921 övergår skötseln av koloniträdgårdarna till de föreningar som bildats inom kolonierna.

 

Läs mer om Föreningens verksamhet i jubileumsboken Malmö Förskönings- och Planteringsförening 140 år, 1881-2021.

Bilder: Malmö Museer