Föreningen bildas och planteringarna påbörjas

År: 1880

Vad händer i Malmö?

År 1880 har Malmö 38.054 invånare och 26 fabriker med 2.118 arbetare medan hantverket har 1.499 utövare. Tio år tidigare, 1870, bodde det 25.593 personer i stan. Ökningen beror till allra största delen på inflyttning från landsbygden när människor söker en bättre tillvaro i staden med arbete i den växande industrin.

Malmö får 1887 sina första allmänna färdmedel med hästspårvagnar och staden får en järnvägsförbindelse med Limhamn 1889.

I en av sina memoarböcker ger prosten Hagbard Isberg en målande bild av 1880-talets Malmö där han växte upp. Det fanns inga cyklar, inga motorfordon, inga kolonier eller sommarstugor, inga parker som var tillgängliga för alla Malmöbor. Det enda som fanns var Kungsparken, som omgavs med spjälstaket. Vid ingångarna kungjorde Poliskammaren på anslagstavlor att ”Beträdande av gräsmattorna är vid vite förbjudet”. Det fanns inga lekplatser för barn, men det fanns en mångfald av bristfälliga och trista bostäder, mörka bakgårdar och så kanalerna – med bubblande och illaluktande vatten. Hit gick allt avlopp i staden.

 

Vad gör Malmö Planteringsförening?

Ett antal driftiga och initiativkraftiga Malmöbor bestämmer sig för att skapa en planteringsförening. Den 10 oktober 1881 klockan fem om aftonen bildas Malmö Planteringsförening i dåvarande Kungsparkspaviljongen. Genom annonser i dagstidningarna kallas intresserade till första mötet. Omkring 40 personer har anmält sig som stiftare enligt reportaget dagen efter i Sydsvenska Dagbladet. Vid mötet är 18 personer närvarande och en styrelse på 9 personer utses.

Ordförande blir landshövdingen och greve Gotthard Wachtmeister, vice ordförande direktören Gottfried Beijer. Övriga ledamöter i styrelsen blir revisionssekreteraren Emil Poignant, skeppsredaren konsul Anders Casper Holm, handlanden Georg Cronquist, fabriksidkaren Frans Henrik Kockum d.y., vice häradshövdingen Christian H. Lovén, bandirektören major Hugo Nathhorst, samt handlanden Cornelius Faxe, tillika kassör i föreningen. Flera av grundarna är samtidigt ledamöter i stadsfullmäktige.

Målet för Föreningen är att skapa ”en för alla klasser tillgänglig skogsplantering, med öppna platser för lek och idrott”. Skogsplanteringen ska sträcka sig från kanalen vid Gamla begravningsplatsen i öster fram till Malmö-Ystad järnvägen i väster. Området sträcker sig över Fortifikations- och Kommendantsängarna vid Malmöhus slott och norra delen av Hästhagen. Det område man tänkt sig motsvarar det som skulle komma att bli Slottsparken.

Sedan man fått tillstånd från kronan påbörjar Föreningen arbetet med skogsplanteringen genom att plantera träd på Fortifikations- och Kommendantsängarna.

Föreningen får kostnadsfritt nyttja trädgårdsparken som tillhör egendomen Mariedal och firma Adolf Faxe & Söner överlåter sitt arrende i anslutning till området. Här skapas Mariedalsparken som ligger på andra sidan om Malmö-Ystad järnvägen.

Föreningen startar 1888 en egen plantskola för att driva upp de plantor som behövs för de kommande planteringarna. Här driver Föreningen upp nästan 130.000 plantor. Det är framför allt inhemska trädplantor som björk, alm, bok, ek, kastanj, lönn, ask samt en del gran- och furuplantor. Från plantskolan kommer träd till Föreningens planteringar i staden. Man säljer också plantor till Malmö stad till självkostnadspris. Framför allt är plantskolan till för att driva upp trädplantor till den kommande skogsplanteringen, det som kommer att bli Slottsparken.

Föreningen får kostnadsfritt arrendera mark i Rörsjömarken och påbörjar anläggningen av en folkpark – den blivande Rörsjöparken.

Vid Skjutsstallslyckan planteras träd för att skapa en vackrare och trevligare infart till Malmö när man kommer med tåg på stambanan från Stockholm och Göteborg.

 

Läs mer om Föreningens verksamhet i jubileumsboken Malmö Förskönings- och Planteringsförening 140 år, 1881-2021.

Bilder: Okänd fotograf/Malmö Museer