1890
Koloniträdgårdarna kommer till Malmö

Vad hände i Malmö? 
I den nationalistiska anda, som råder under 1800-talets senare del, reses mängder av statyer av kungar och krigsherrar i Europas städer. I Malmö manifesteras den skandinavistiska rörelsens tankegångar genom minnesstoden över Karl X Gustav. Åskådarna trängs på Stortorget då John Börjessons ryttarstaty invigs 1896 med saluter, militärmusik, studentsång, psalmer och tal.

Vad gjorde Malmö Förskönings- och Planteringsförening?
1893 väckte Föreningen förslaget att gårdejordar som nu tillhörde staden skulle styckas och iordningställas så att befolkningen mot ett mindre arrende skulle kunna få disponera en lott för trädgårdsskötsel på sin fritid. Detta gjordes efter dansk förebild och Malmö hade fått en ny folkrörelse, koloniträdgården, som är lika uppskattad än i våra dagar.

1,96 hektar arrenderades av Föreningen och styckades till täppor som fick hyras till en kostnad av 10 kronor.

Den 1 april 1895 kunde de första malmöfamiljerna bli kolonister. 68 koloniträdgårdar stod och väntade på sin familj vid Pildammarna. Koloniverksamheten blomstrade och i början av 1910-talet stod föreningen som huvudman för arrendet för cirka 430 koloniträdgårdar.
År 1921 övergick skötseln av koloniträdgårdarna till de föreningar som bildats inom kolonierna.

Under hela decenniet arbetade Föreningen oavbrutet på att köpa in, plantera och sammanbinda de idag så viktiga grönområden som gett Malmö epitetet ” parkernas stad”.

Gårdejord
Under flera sekler hade de styrande i staden fördelat väldiga jordarealer till ledamöterna i magistraten, dåtidens lokala statliga förvaltning. Gårdejordarna utgjorde 700 tunnland, och det uppstod en strid om vem som hade äganderätten till jorden. År 1892 avgjordes den långa rättstvisten till Malmö stads fördel.

Bilder: Axel Sjöberg/Malmö Museer, Okänd fotograf/The Library of Congress, Nils Jönsson/Malmö Museer.