44 Särskilda projekt

I många opera-uppsättningar, exempelvis Tosca och en Midsommarnattsdröm, krävs två harpor i orkesterdiket. Malmö Opera har nu fått en Lyon & Healy nr 23 i ljust trä.

En brosch som föreställer Malmös stadsvapen av ingen mindre än silversmeden Wiwen Nilsson. Broschen är gjord i silver, signerad och tillverkad 1951 enligt stämplarna.

Vid arkelogiska undersökningar under 2006 påträffades gravstenen som 1391 hade lagts över åldermannen för Rostocks gille i staden, Conrad Grevesmohlen.

I samband med den stora renovering av S:t Petri kyrka under 2018 framkom de dekorerade funda­men­ten till en av de södra valvpelarna.

Kontrabas av Enrico Marchetti från 1897, en av de mest erkända och bästa italienska instrumentmakarna från den berömda Guadagnini-skolan till MSO.

Föreningens satsning på att ställa i ordning fursteporträtten i Landstingssalen på Malmö Rådhus fortsätter. Stearinljus, rökning och gulnande fernissa har gjort att porträtten inte framträder i sin fulla glans.

På fondväggen i Landstingssalen på Malmö Rådhus finns en praktfull målning. Konstnär är Gustaf Cederström (1845-1933).

Malmö Operas biljettkassor har fått ett helt nytt utseende och placering. Tidigare låg de i entréplanet, strax innanför entrédörrarna, mellan foajén och restaurangen. Det var en besvärande miljö för såväl personal som besökare/kunder. Arkitekten Jan Bergfelt och konstnärsparet Ulla och Gustav Kraitz har utformat de nya biljettkassorna och den konstnärliga utsmyckningen vid kassorna.

Hösten 2012 gjorde Malmö Opera en kritikerrosad uppsättning av Giuseppe Verdis opera Luisa Miller. Föreningen bidrog till DVD-inspelning av operan.

Inköp av konsertflygel till foajén. Flygeln inköptes från Köpenhamn och är av modellen Steinway D-274 från 2010. På operan kommer den att användas för kammarmusik, sångackompanjemang och solistiskt pianospel.

2006 gjordes en utredning som fastställde att det troligen funnits ett lusthus från tidigt 1800-tal på den lilla kullen vid den östra dammen i den engelska parken. Läge och storlek på lusthuset kunde fastställas och därutöver byggdes ett lusthus med inspiration från andra samtida lusthus.

Den engelska parken påbörjades troligen av Samuel Björkman under tidigt 1800-tal. Parkstrukturen har troligen inte förändrats sedan dess, dock har den växt igen under 1900-talet. I början av 2000-talet påbörjades en upprustningen av parken. Parkarbetet handlade främst om röjning, gallring, rensning av dammar och att anlägga gångstråk.

Målningarna visade sig vara i mycket dåligt skick på grund av vattenskador som lett till sättningar, men det beslutades att målningen skulle tas fram. Istället för att rekonstruera takmålningen valde man att bevara den i sitt befintliga skick. Endast sparsam retuschering gjordes för att skapa en tydligare målning, bland annat prickades konturlinjer i.

De stora glasfönstren i Övre foajén släpper in mycket solljus, och det fanns behov av att kunna avskärma ljuset vid aktiviteter i foajén.

Föreningen bidrog till återställandet av den ursprungliga trädgården på Kvarndala gård. Ledare för arbetet var trädgårdsarkeologen och trädgårdsarkivarien Anna Andréasson på Archaeo-Garden. Arbetet följde vårdplanen som utarbetades 2008.

Östra och södra längorna var i mycket dåligt skick och hotade att falla samman. Längorna innehöll gårdens gamla svin- och kostall och var i så dåligt skick att de måste rivas för att sedan kunna återuppföras.

I samband med att två gårdsflyglar revs och skulle återbyggas gjordes en arkeologisk undersökning under sommaren 2009. Markarbetena skulle beröra de gamla gårdarna Kvarndala gård och platsen för en gård som låg söder om Kvarndala innan enskiftet 1804.

Föreningen har bidragit med medel för att upprätta en vård- och skötselplan för Kvarndala gårds trädgård. Arbetet genomfördes under växtsäsongen 2008 av Anna Andreasson, trädgårdsantikvarie på Malmö Kulturmiljö.

1700-talets engelska parker hade ofta influenser från antiken, Italien och Kina, dock finns det inget belägg för att det ursprungligen varit sådana inslag i parken på Katrinetorp.

Intimans foajé har under sommaren 2008 målningsrenoverats. Teaterns avsikt är att så långt möjligt återskapa de delar av ursprunglig inredning som under årens lopp bytts ut och försvunnit.

Gobelängen, ”En midsommarnattsdröm", är ritad av Pär Siegård och har sitt motiv från Shakespeares pjäs med samma namn. Den knöts av Barbro Nilsson (1988-1983), konstnärlig ledare vid Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad 1942-1970 tillsammans med flera medväverskor.

Centralmotiv på gravsten över Conrad Grevesmohlen. Gravstenen påträffades 2006 som tröskelsten till västportalen i S:t Petri kyrka. Efter arkeologisk dokumentation konserverades stenen av den kyrkliga samfällighetens stenkonservator och monterades i en bäddning.

Den del av den södra fasaden som är belägen direkt väster om portgången fick demonteras och återuppmuras. I samband med det åtgärdades också taket. Taket belades med svart papp och murstocken samt skorstenen murades om.

I samband med att originalväggmålningarna togs fram i matrummet 1999, fann man att det nordvästra hörnet ursprungligen inte varit bemålat eller tapetserat. Det antogs därför att det funnits en kakelugn på platsen.

Statyn ”Ung flicka” av konstnären Carl Eldh (1873–1954) skadades i samband med den omfattande renoveringen av Malmö Stadsteater åren 2005–2006. Ena armen knäcktes. Vid renoveringen av denna skada upptäcktes flera djupsprickor i gipsen för övrigt.

Årens slitage har gått hårt åt möbler och textilier i foajén. De ursprungliga bevarade klädda möblerna som varit placerade i Stora foajén har därför renoverats. Möblerna ritades av möbelformgivaren Sigrun Bülow-Hübe (1913–1994).

Trappan på boningshuset, som inte var i original, var svår att gå i och saknade räcken. Den nya trappan är ritad av arkitekt Jan Bergfelt och har dubbla vinklade trapplopp samt räcken. Beläggningen är av krysshamrad granit från Bjärlöv och räckena är svartmålade.

I samband med att piazzan utanför teatern fick ny beläggning gick Föreningen in och bekostade en modern belysning av Nils Sjögrens ”Tragos”.

Sommaren 2004 byttes eternittaket på ladugården ut. Taket som till största delen bestod av korrugerad eternit av typ P8 (åtta profiler per platta) var i dåligt skick och hade troligtvis suttit på plats sedan 1940-talet. Taket bestod även av takplåt (TRP20), sinuskorrugerad takplåt samt takplast i olika färger.

I den engelska trädgården har det troligtvis tidigare funnits mindre broar eller spångar som ledde över vattnet till den ö som finns i mitten av parken. Var exakt dessa broar eller spångar har funnits vet man inte.

Föreningen har bidragit till inköp av en stor konstertflygel till MSO av märket Steinway.

S:t Petri kyrkoråd har ansökt om bidrag för den stora orgeln i kyrkan. Orgeln är i behov av rengöring, kontroll, justering, intonationsutjämning, stämning och utbyte av utslitna membran/bälgar, liksom tätning av luftläckage.

Mitt i trädgården syntes tidigare en svag sänka som man antog var den ursprungliga dammen. Utgrävningarna visade att dammen hade haft en oval form med måtten 13,5 x 9 m Man hittade inga spår efter någon fontän men det är inte omöjligt att en sådan funnits då det var populärt med vattenkonst i större trädgårdar under 1800-talet.

De tak- och väggmålningar som finns på Katrinetorp tillskrivs dekorationsmålaren Christian Laurentius Gernandt. Gernandt föddes 1765 och efter att ha varit bosatt i både Tyskland och Danmark återvände han till Sverige efter 1807. Han bosatte sig i Malmö och levde där fram till sin död 1825. Typiskt för Gernandt var illusionsmåleriet som kunde ge sken av att rummet ökade i rymd.

Renovering, komplettering, rengöring och dragning av ny el till glasarmaturerna i Stora foajén. Kompletteringsarbetet gällande Övre foajéns armaturer innebar att 128 styck av armaturernas nedre glasblad nytillverkades.

Stora scenen var ursprungligen försedd med en röd ridå med mönster inspirerat av det av arkitekt David Helldén (1905–1990) designade tyget, ”Teatertyget”, som finns på salongens klädda stolar. Ridåns mönster skapades av konstnären Viktor ”Vicke” Lindstrand (1904–1983) och utfördes av Elsa Gullberg (1886-1984) vid firman Elsa Gullberg Textilier och Inredning.

Inköp av en textmaskin samt ombyggnad av högtalarramp samt nya högtalare i Stora salongen i samband med installation.

När Malmö Stadsteater invigdes 1944 försågs foajén med diverse verk av betydande konstnärer. I nedre entréhallen tronade den imponerande Thalia, Bror Marklunds hyllning till scenkonsten. På grund av kristiden under andra världskrigets sista år fanns det inte pengar att gjuta denna gipsskulptur i brons.

Vid två tillfällen, 1977 och 1985, har Föreningen bidragit med pengar för att bekosta inköp av teaterteckningar av konstnären och tidningstecknaren Ludvig Johnson (1901–1996).

År 1956 inköptes 21 stycken glaserade krukor för blomsterdekorationer till en kostnad av 1371 kronor och 30 öre. Krukorna tillverkades av Andersson och Johansson AB Keramisk Verkstad i Höganäs.

Statyn är huggen ur ett marmorblock med måtten 80 gånger 58 gånger 65 centimeter (h/b/d) och föreställer två kvinnofigurer.

Gården, i folkmun även kallad ”Möllaregården”, ligger i Västra Klagstorps kyrkby. Den är kringbyggd och har mycket gamla anor. Det är den äldsta gården i Västra Klagstorp och var en av de gårdar som fick ligga kvar i bykärnan vid enskiftet år 1804. De äldsta uppgifterna om ägare är från början av 1700-talet. Den är således ett kulturminne som är väl värt att bevara för framtiden.

Landeriet Katrinetorp avstyckades och bildades 1799 av handelsmannen Samuel Björkman. Han uppkallade gården efter sin hustru Anna Chatarina Bager. Den nuvarande karaktärsbyggnaden uppfördes av Anna Chatarinas bror, Erland Bager år 1813. Byggmästare var den i Malmö välkände Andreas Lundberg.

Den 23 september 1944, invigdes Malmö Stadsteater och Konserthus under stor pompa och ståt. Den sades då vara norra Europas modernaste teaterbyggnad uppförd i en modernistisk arkitektur och med avancerad scenteknik. Ambitionen hade varit att skapa en fondbyggnad i slutet av Fersens väg som skulle locka till sig folk ur olika samhällsskikt och konkurrera med biografernas utbud.