Samling vid pumpen
År: 1970
Vad händer i Malmö?
Malmöborna uppgår 1970 till 265.000 men börjar nu minska och därmed bryts en 150-årig befolkningsutveckling. Gröna vågen pågår och många flyttar till kranskommunerna där man bygger eftertraktade småhus. Under 70-talet flyttar 12.000 ur fyrtiotalistgenerationen (plus deras barn) från Malmö vilket får stora konsekvenser för stadens ekonomi och sociala liv.
Stadens industriella flaggskepp Kockums varv är en komet på börsen. Under 1974 invigs den nya bockkranen. Den reser sig som ett monument över framgångarna men de åren är snart över. Ett stort hopp sätts till produktion av fartyg för frakt av naturgas. 1979 upphör dock Kockums som privat företag.
Samma år stängs den sista cementugnen i Limhamn.
Nu börjar opinionen växa mot den radikala omvandlingen av staden. Planerna på att göra Engelbrektsgatan till en bred trafikled för bilar och bussar stoppas av en stark opinion och Föreningen Gamla Väster bildas för att bevara stadsdelen. Ett betydelsefullt nytillskott på kulturens område är Konsthallen som invigs 1975.
Sveriges första flygplanskapning äger rum på Bulltofta flygfält 1972. Senare samma år stängs Bulltofta och ersätts av Sturup. Linje 4, stadens sista spårvägslinje, som går från Gustav Adolfs torg till Sibbarp, läggs ner 1973 och spåren rivs upp.
Vad gör Malmö Förskönings- och Planteringsförening?
Skulptören Thure Thörn vinner tävlingen för utsmyckning av Lilla Torg med Samling vid pumpen. Den invigs den 23 november 1973.
I entrén till Stadsteatern, numera Malmö Opera, står Thalia av konstnären Bror Marklund. Tanken var att hon skulle gjutas i brons, men det lät sig inte göras när det var krig i världen och brist på metall. Hon blev därför stående i foajén i gips och med åren allt solkigare. Föreningen tar därför initiativ till att hon gjuts i brons, vilket sker på Rosengrens metallgjuteri AB i Limhamn. Baror Marklund cicelerar själv skulpturen. Den 17 oktober 1974 avtäcks den ”nya” Thalia.
I samarbete med dåvarande Malmö Fornminnesförening inleder Föreningen ett samarbete kring fotodokumentation av Malmö. 16 fotografer från Malmö Fotoklubb och Kockums Fotoklubb engageras vilket resulterar i cirka 7.000 bilder från olika delar av staden. Genom detta arbete bevaras för eftervärlden många miljöer som dömts att försvinna. Bilderna överlämnas till Malmö Museer.
År 1534 utkommer Christiern Pedersens bok Om urte uand till ath lege alle honde sotter oc siugdomme bulde blegner pestilentze oc all andē brøst met induertis oc vduerti paa menniskens legeme och huorledis och paa huad tid om aarit man skal brende samme vand aff de vrter som her voxe i riget. I början på 1500-talet trycktes i Malmö ett antal läkarböcker på danska och författade av icke-läkare. En av dessa är Om Urte uand (Om örtvatten) författad av Christiern Pedersen, satt och tryckt på hans eget boktryckeri i Malmö. Genom expressmedverkan av bland annat Föreningen lyckas Malmö Stadsbibliotek köpa in boken vid en auktion ur Thore Virgins samling Bibliotheca Qvarnforsiana i Stockholm. Bokverket kan därigenom återföras till Malmö efter 441 år.
I entrén till Hedmanska gården finns det till höger en dörr med skylten: Haqvin Bagers skalderum. Handelsmannen Haqvin Bager (1711–1782) var inte skald i dess traditionella betydelse. Han skrev vad han själv kallade ”oekonomisk poesi” eller deviser. Dessa var korta sammanfattningar av de långa tidningsartiklarna som han skrev och lät publicera i Dagligt Allehanda, utgiven i Stockholm åren 1772–1780. En del av sina skrifter avslutade han också med deviser.
I detta skalderum hade Haqvin Bager sitt kontor. Han lät inreda det med mörkgröna väggar och dekorativa kartuscher med goda levnadsråd. Målningarna är sannolikt utförda 1751 eller möjligen i början på 1752. Kartuscher är en målad inramning kring exempelvis monogram, bildframställningar, eller som i Bagers kontor – deviser. När man restaurerar Hedmanska gården 1979 återfinns de. Under 15 lager tapeter i det lilla rummet dyker det upp grönmålade bräder och bräder med delar av text på. Malmö Museer tar hand om bräderna och pusslar ihop dem, för att sedan återföra dem till Haqvin Bagers rum. Arbetet leds av konservator Lars Sandberg. Föreningen bidrar till att rummet restaureras och att vägg- och takmålningar återställs. Sedan dess tjänstgör rummet som arbetsrum för Malmö Kulturhistoriska förening.
Läs mer om Föreningens verksamhet i jubileumsboken Malmö Förskönings- och Planteringsförening 140 år, 1881-2021.
Bilder: Linus Morales, Merja Diaz, Tommy Lundberg/Malmö Museer